torsdag 27 januari 2011

Klädkod


Jag älskar Kunskapskanalen! Vem skulle servera program som "Klädkod:Bolivia" eller "La Comadre" om inte SVT fanns? "Klädkod:Bolivia" var ett underbart program som handlade om hur man klär sig på olika platser i landet och vad kläderna symboliserar! Programmet finns på SVTplay.  "La Comadre" handlade om en barnmorska som jobbade som biståndsarbetar i Bolivia. "La Comadre" finns tyvärr inte inte på SVTplay men kommer också att visas igen den 28 januari, men på en för dagsaktiva individer ogynnsam tid (04:30).

onsdag 26 januari 2011

Flytvästfrågan


Vi satt och fantiserade om resan häromkvällen och tittade på guidade turer i Amazonas. Jag har varit där förut, just på en guidad tur. Det var fantastiskt. Vi åkte på en flod i en slags lång kanot med motor på. Vi såg mängder av djur: apor, sköldpaddor, kajmaner, alligatorer, fåglar, delfiner. På nätterna sov vi i väldigt enkla hus som bara hade tak och sängen var insvept i myggnät. Helt oslagbart att somna till djungelns alla ljud. Vi letade efter anakondor också - och hittade fyra stycken. En hade en kapibara i magen, det var väldigt tydligt (jmf Saint-Exuprys boaorm). Vi vill åka dit förstås. Tänk att uppleva allt det där tillsammans med barnen. Och angående mina och syrrans farhågor gällande avsaknad av flytvästar, så lovar de på hemsidan att det finns. Jepp, lifevest für alle. Någon annan har tydligen grubblat före oss.

lördag 22 januari 2011

Tiden går

Januari, världens längsta månad? Vi går till jobb och dagis, kurar ihop oss på kvällarna och försöker förgylla tillvaron med t.ex. UNO. Försöker tänka på att få dagsljus en stund varje dag och njuter av att vi faktiskt är på väg mot ljusare tider, även om det fortfarande är väldigt mörkt. Sakta men säkert närmar vi oss avresedatum. Nu är det bara 6 veckor kvar. Allt är fixat. Nu måste vi bara vänta.

onsdag 5 januari 2011

Om att inte vara ute i sista stund

Nu har jag skickat iväg bokningen till Residencial Latino som kommer att vara det första stället vi ska bo på när vi landar i Bolivia. Det känns grymt bra. Nästan som att man är på väg lite. Varför har jag inte provat på det här med god planering innan, då kan man ju nästan njuta av resan dubbel så lång tid! Den vanliga Åsa skulle ha gått med ryggsäcken och letat billiga hotell när jag väl kommit dit jag ska. Ofta går det alldeles utmärkt men en gång resulterade det i att jag fick sova under skrivbordet i en reception på ett hotell i Mexiko, dygnsur efter att ha gått runt i spöregn i timmar. Å andra sidan blev det en gratis övernattning. En annan gång fick jag hänga upp hängmattan på en väderstation vid Aguas azules. Visade sig vara mycket mysigare än vilket hotell som helst. Men efter en 30 timmars resa med två fyraåringar och två sexåringar så känns det FANTASTISKT bra att veta var vi ska sova när vi kommer fram!

Kolla in bilder här! http://www.residenciallatino.com/index.html

Jag ser framför mig hur vi dricker mates de coca och tar små turer på stan och andas så mycket andisk luft som det bara går. Jag känner nästan redan hur varma solstrålar och ljus kommer att få min mullvadsliknande tillvaro att plötsligt bli något helt annat. Det där med mullvad kommer av att jag de senaste dagarna har suttit inlåst hemma med sjuka barn och att jag idag, som grädden på tårtan, har fått ryggskott. Idag banangår jag försiktigt och längtar något enormt efter att resa bort.

Ska försöka att komma ihåg att vaccinera oss, hämta ut passen, boka resa till Stockholm och ansöka om visum till USA också. Helst innan vi åker. Så att man inte står där på Arlanda med tre tomma kollin =) (Se inlägg nedan).